Persiskt nyår a'la Nor
Många undrar kanske hur man firar det persiska nyåret, svaret är enkelt, genom att välkomna den nya året med en persisk fest och glädje! Persiskt nyår eller Nouroz som det heter på persiska är den persiska motsvarigheten till det svenska nyåret.
Skillnaden mellan det svenska och persiska nyåret är att det persiska nyåret infaller vid vårdagjämningen som oftast är i mitten av mars. Syftet är att välkomna våren och därför är den lik den svenska valborgsmässafon som vi firar i början av mars.
Högtiden härstammar från en uråldrig relgion som kallas zoroishmen och som har sitt ursprung i Iran. Nouroz är den allra viktigaste högtiden och firas därför stort med mat, dans, musik och familj.
Kvällen innan nyåret inleds det med en eldfest som heter Chaharshanbe suri. Det är vanligt att man äter middag med sina närmsta och hoppar över små brasor för att inleda det nya året med ett hopp som är ett närmare steg mot framtiden.
Många som firar nyåret dukar på speciellt sätt för att de har en stor betydelse för Nouroz. På nyårsdukningen ska det finnas sju saker som börjar på s (på persiska).
Vitlök, (sir) som symboliserar hälsa och kampen mot sjukdom.
Vinäger (serkeh ) står för rörelse i livet.
Röda äpplen (sip) som symboliserar skönhet o ch hälsa.
Memma (samanoo) symboliserar utveckling i livet.
Somâq - en sur krydda som jag inte har sett i Sverige än men den står för att maten ska få en god smak för all framtid.
Senjed - en sorts fruk som är väldigt söt och symboliserar kärlek.
Ett fat med vete groddar, linser eller liknade ( sabzege) med detta önskar år med rika skördar.
I Sverige firas det persiska nyåret sed an 80-talet då många iranier tog med sig seden hit. Mer än 100 000 personer beräknas fira nyåret varje år. I Stockholm finn s persiska fester dit många går för att fira och känna samhörighet med andra.
Skillnaden mellan det svenska och persiska nyåret är att det persiska nyåret infaller vid vårdagjämningen som oftast är i mitten av mars. Syftet är att välkomna våren och därför är den lik den svenska valborgsmässafon som vi firar i början av mars.
Högtiden härstammar från en uråldrig relgion som kallas zoroishmen och som har sitt ursprung i Iran. Nouroz är den allra viktigaste högtiden och firas därför stort med mat, dans, musik och familj.
Kvällen innan nyåret inleds det med en eldfest som heter Chaharshanbe suri. Det är vanligt att man äter middag med sina närmsta och hoppar över små brasor för att inleda det nya året med ett hopp som är ett närmare steg mot framtiden.
Många som firar nyåret dukar på speciellt sätt för att de har en stor betydelse för Nouroz. På nyårsdukningen ska det finnas sju saker som börjar på s (på persiska).
Vitlök, (sir) som symboliserar hälsa och kampen mot sjukdom.
Vinäger (serkeh ) står för rörelse i livet.
Röda äpplen (sip) som symboliserar skönhet o ch hälsa.
Memma (samanoo) symboliserar utveckling i livet.
Somâq - en sur krydda som jag inte har sett i Sverige än men den står för att maten ska få en god smak för all framtid.
Senjed - en sorts fruk som är väldigt söt och symboliserar kärlek.
Ett fat med vete groddar, linser eller liknade ( sabzege) med detta önskar år med rika skördar.
I Sverige firas det persiska nyåret sed an 80-talet då många iranier tog med sig seden hit. Mer än 100 000 personer beräknas fira nyåret varje år. I Stockholm finn s persiska fester dit många går för att fira och känna samhörighet med andra.
Kommentarer
Trackback
